
Jag börjar känna ett visst mått av snart-är-arbetsproverna-färdiga känsla. Då ska jag upptäcka världen utanför igen.
Igår höll allt på att gå i kras dock. Jag hade knåpat ihop ett fint litet brev med viktiga papper och ett litet vykort med en fin liten personlig text på till konstfack. Det skulle postas igår, vilket jag hade stenkoll på fram till igår. Hela min dag låg det och väntade på ett frimärke och ett besök till postlådan. Men ack, 10 minuer efter tömningen kom jag att tänka på det. Jag fick cykla närmare två mil, i läskiga industriområden bland skällande hundar, för att komma till sista minuten brevlådorna. Men det kanske ingår i insökningsprocessen att man alltid ska göra allt i sista sekunden.